Bibliometri
På Universitetsbiblioteket arbetar vi med bibliometri inom ramen för en verksamhet som riktar sig både mot universitetets och fakulteternas ledning, mot forskare och forskargrupper och biblioteken inom nätverket Biblioteken vid Lunds universitet.
Vår verksamhet
Arbetet med bibliometri vid Universitetsbiblioteket kan delas upp i två delar: information och rådgivning samt bibliometriska analyser.
Information och rådgivning
Vi informerar om vad bibliometri är, vilka typer av analyser som finns och hur de används för utvärdering av forskning. Vi deltar i seminarier där vi diskuterar bibliometrins roll och forskningspolitiska sammanhang.
Vi ger också råd till forskare som vill veta hur de kan förhålla sig till exempel krav på att ange sitt h-index i forskningsansökningar. Dessutom kommenterar vi externa analyser av Lunds universitets forskning och ger stöd vid val och användning av verktyg för bibliometriska analyser.
Bibliometriska analyser
Vi utför olika typer av analyser, till exempel publikations- och citeringsanalyser som används som underlag för beslut om medelsfördelning vid fakulteterna.
Vi gör också kompletterande analyser i samband med externa utvärderingar av forskningsprojekt med koppling till Lunds universitet. En annan del av arbetet handlar om att kartlägga forskningssamarbeten – ofta på uppdrag av forskargrupper som förbereder utvärderingar eller planerar samarbete med andra lärosäten.
Bibliometri och utvärdering av forskning
Bibliometri används allt mer för att utvärdera forskning och fördela forskningsmedel. Många internationella universitetsrankningar bygger helt eller delvis på bibliometriska indikatorer – alltså olika sätt att mäta vetenskaplig publicering och genomslag.
Bibliometri vid Lunds universitet
Vid Lunds universitet används bibliometriska analyser bland annat vid fördelning av forskningsmedel inom Samhällsvetenskapliga fakulteten och Ekonomihögskolan.
Även forskningsråd efterfrågar numera ofta bibliometriska mått, till exempel hur ofta en forskares publikationer har citerats, som komplement till publikationslistor i ansökningar av forskningsmedel.
Exempel på vanliga bibliometriska mått
Det finns flera sätt att mäta och jämföra forskningsresultat. Några av de vanligaste indikatorerna är:
- Fältnormerade citeringsindikatorer – visar hur citeringar till lokala publikationer står sig i jämförelse med publikationer globalt, med hänsyn till forskningsfält och år. Ett vanligt exempel är andelen publikationer som tillhör de 10 % mest citerade i världen.
- Journal Impact Factor (JIF) – anger det genomsnittliga antalet citeringar till artiklar i en viss tidskrift.
- h-index – visar hur många publikationer som har citerats minst ett visst antal gånger.
- Exempel från Norge - I Norge används bibliometri i den nationella fördelningen av forskningsmedel. Där räknas antalet publikationer, och man tar hänsyn både till vilken typ av publikation det är – till exempel bok, antologikapitel eller tidskriftsartikel – och till statusen på förlaget eller tidskriften. Detta system kallas den ”norska listan”.
Datakällor för bibliometriska analyser
Bibliometriska beräkningar kan baseras på flera olika datakällor. De mest använda är Scopus och Web of Science, där vetenskapliga artiklar och deras referenser indexeras. Genom dessa databaser kan man räkna hur ofta publikationer citeras och analysera forskningsgenomslag.
Vid Lunds universitet har vi också tillgång till SciVal, en analysplattform som bygger på data från Scopus. Med SciVal kan vi göra olika typer av bibliometriska analyser, till exempel citeringsanalyser på individ-, grupp- eller fakultetsnivå.
Publikationsdatabasen LUCRIS kan användas för att ta fram statistik över olika typer av publikationer, som artiklar, böcker och konferensbidrag. Även Google Scholar erbjuder citeringsstatistik för både publikationer och författare. Det är dock viktigt att tolka siffrorna med försiktighet, eftersom kvaliteten på Google Scholars data kan variera.
Bibliometri – mer än att räkna publikationer
Bibliometri handlar inte bara om att mäta hur mycket forskning som publiceras eller citeras.
Med hjälp av bibliometriska metoder kan vi också förstå hur forskningen är organiserad och hur samarbeten ser ut inom olika forskningsfält.
Analyser av samarbeten och inriktningar
Genom att studera författaradresser går det att kartlägga forskningssamarbeten mellan individer, organisationer och länder.
Man kan också undersöka hur författare, tidskrifter eller begrepp förekommer tillsammans i artiklar och referenslistor. Sådana analyser visar hur olika forskningsinriktningar hänger ihop och kan ge en överblick över ett forskningsfält – till exempel vid en litteraturöversikt.
Olika metoder och datakällor
Bibliometriska metoder mäter olika aspekter av forskning, publikationer och citeringar.
De skiljer sig åt i hur komplexa de är, vilken data som krävs och hur användbara de är för olika forskningsområden. Även datakällor varierar i både innehåll och kvalitet. Därför är det viktigt att välja rätt metod och rätt källa för varje typ av analys.
Kontakta oss
Har du frågor om bibliometri?
Universitetsbiblioteket hjälper dig gärna.
Kontakt
Har du frågor kring publicering, bibliometri, forskningsdata eller öppen tillgång kontakta ditt fakultetsbibliotek eller
publicera [at] lub [dot] lu [dot] se
Har du frågor kring LUCRIS kontakta:
servicedesk [at] lu [dot] se
Vad är bibliometri?
Ordet bibliometri kommer från grekiskans biblion (bok) och metron (mått).
Det betyder alltså ungefär ”att mäta vetenskapliga publikationer”.
Inom bibliometri används matematiska och statistiska metoder för att studera forskning.
Genom att analysera data om publiceringar och citeringar kan man undersöka frågor som rör produktivitet, genomslag och inflytande, men också förstå sociala och intellektuella strukturer inom olika forskningsområden.