Ravensbrückarkivet blir världsminne

Den 10 april fattade Unesco beslut om att utse Ravensbrückarkivet till världsminne. Ravensbrückarkivet bedöms därmed vara ett kulturarv av särskilt stort värde för mänskligheten. Andra världsminnen är exempelvis originalnoterna till Ludwig van Beethovens "Symfoni nr 9 i d-moll" liksom Guldlistorna från Qingdynastins kejserliga examineringar i Kina. Förarbetet till utnämningen har tagit mer än ett decennium.

– Det är en stor ära att Ravensbrückarkivet får denna status och ett erkännande för det omfattade arbete som lagts ner både i att skapa, bevara och tillgängliggöra arkivet. Som världsminnesbibliotek vill vi nu ta ansvar för att fortsätta vårda minnet och ta vara på den möjlighet att lära av historien som samlingen möjliggör, säger Håkan Carlsson, överbibliotekarie vid Universitetsbiblioteket vid Lunds universitet. 

Att Ravensbrückarkivet finns till är tack vare ett unikt initiativ som togs i Lund år 1945. Den polskfödde lektorn Zygmunt Lakocinski (1905-1987), som sedan ett decennium tillbaka var bosatt i Sverige och arbetade som lektor i polska vid Lunds universitet, beslöt sig för att dokumentera Förintelseöverlevarnas upplevelser i Nazitysklands koncentrationsläger. 

– Hösten 1945 gjordes de första intervjuerna. Under det följande året skulle en liten arbetsgrupp bestående av 9 personer resa mellan de olika flyktingförläggningarna i södra Sverige och utföra mer än 500 djupintervjuer. 

Det är en av de främsta insatser som gjorts i världen för att dokumentera Förintelsens fasor, säger Håkan Håkansson.