Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Spännande kartor

Välkommen till en visning av kartor

Här kan du se några av våra mest spännande kartor. Det är riktigt sällsynta, väldigt gamla eller helt och hållet konstiga kartor – hitintills ofta en dold skatt för många.

Först visar vi film

Hör utställningskurator Kristian Knutsson berätta om Universitetsbibliotekets kartsamling och visa smakprov från utställningen. I filmen ser du också en fantasikarta som inte finns med på webbsidan.

Kartor tillgängliga för alla

I utställningen ser du fjorton kartor hämtade ur Universitetsbibliotekets samlingar. Kartorna är digitaliserade och finns i Alvin, som är en webbplats för digitaliserat kulturarv. Alla bilder är högupplösta i Alvin.

Gamla världen

Kartan från 1400-talet visar Europa, Asien och Afrika.

Gammal karta

Utställningens äldsta karta är från fjortonhundratalet och visar världen i en tid när många trodde den var platt.

Världskartan – Mappa Mundi – visar gamla världen med Europa, Asien och Afrika. Runt bilden av världen finns ett dussin vindblåsande huvuden. Avsikten med dessa är att visa riktningen i kartan.

Motivet är religiöst. Noas tre söner Sem, Ham och Jafet håller upp vars sitt hörn av kartan. Från dessa ansågs jordens alla folk härstamma.

Kartan ingår i Hartmann Schedels Nürnbergkrönika (Liber chronicarum) utgiven år 1493. 

Bara några år senare, år 1500, publicerade Juan de la Cosa den första världskartan som även visar Amerika – den nya världen.

Släktforskarnas drömkarta

Skånekartan från 1600-talet har många bynamn utsatta.

Detaljerad karta över Skåne

När släktforskare undrar vilket som är det äldsta belägget för deras hemby, brukar vi plocka fram denna karta. 

Det är inte den äldsta Skånekartan i Universitetsbibliotekets samlingar, men den är definitivt en av de mest detaljrika. 

Mängder av bynamn är utsatta på kartan. Kartan är också rikt dekorerad med sjömonster och fartyg. Det gör den inte bara informativ utan även trevlig att titta på. 

Den holländska kartografen Johannes Janssonius är upphovsman och har gett kartan titeln Scania vulgo Schonen. Kartan är tryckt år 1646. 

I Napoleons fotspår

Kartan visar platser på ön Sankta Helena där Napoleon varit.

Turistkarta med Napoleon-anknytning

Kartan visar platser på ön Sankta Helena, som har anknytning till Napoleon Bonaparte och hans tid på ön.

I maj år 1821 dog Napoleon Bonaparte på ön mitt i Atlanten. Till ön hade han landsförvisats efter förlusten vid Waterloo år 1815.

Tre år efter Napoleons död publicerades denna turistkarta på franska. Här är gården Longwood House, där Napoleon bodde, utsatt och till höger om gården Napoleons grav (Tombeau de Napoléon). Nyfikna turister kan också se: 

  • Briars där Napoleon först var placerad innan han flyttades till Longwood House. Se nummer 1 på kartan.
  • En åker där Napoleon plöjde en fåra. Se nummer 5 på kartan.
  • En stuga där Napoleons följeslagare greve Emmanuel de Las Cases hölls isolerad. Se nummer 10 på kartan.

Den danske kopparstickaren Oluf Olufsen Bagge gjorde kartan, som är tryckt i London.

En av tre

Kartan är en av tre exemplar i världen.

Sällsynt karta

Detta är första upplagan av Nicolas de Fers världskarta från år 1694. Det är en av de mest sällsynta tryckta kartorna i världen. 

Det finns tre kända exemplar av kartan. På Universitetsbiblioteket förvaltar vi ett exemplar. De andra kända exemplaren finns i Paris (Bibliotheque Nationale) och i Karlsruhe (Beyerische Landsbibliothek). 

Kartan är tilldelad ett trippel-r (RRR), som är den högsta graden av sällsynthet. Om klassificeringen kan du läsa i Rodney Shirleys standardverk (The Mapping of the World: early printed world maps 1472–1700).

Originalkartan är mycket stor: en och en halv meter gånger en meter. 

Herman van Loon graverade kartan och Nicolaus Guerard gjorde de dekorativa elementen. 

Fantomön Frisland

Bröderna Zeno diktade upp ön Frisland i Nordatlanten.

Karta med mytisk ö

Ser du ön Frisland söder om Island, komplett med städer och allt? Bröderna Zeno diktade upp ön Frisland i Nordatlanten. Under ett sekel därefter visade de flesta kartor ön söder om Island.

Under åren 1560–1660 är ön Frisland inritad på de flesta kartor över Nordatlanten. Kartograferna placerade ofta ön söder eller sydväst om Island, men ibland hamnade ön i närheten av Grönland. 

I takt med att utforskare kartlade vattnen i dessa trakter blev ön avfärdad som en myt. Trots det är den ibland med på kartor utgivna så sent som på mitten av sjuttonhundratalet.

Ön Frisland syntes första gången på en karta av bröderna Nicolò och Antonio Zeno gjord år 1558. Denna karta är utgiven av Abraham Ortelius och ingår i hans verk Världsteatern, som är tryckt i Antwerpen år 1574. 

Fantomön Kalifornien

Länge trodde man att Kalifornien var en ö skild från kontinenten Amerika.

Karta med ännu en mytisk ö

Myten om att Kalifornien var en ö skild från kontinenten höll i sig i flera sekler. Det är ett av de mest kända kartografiska felen i historien. 

Att Kalifornien var en ö och inte en del av fastlandet var en seglivad missuppfattning, som uppstod på femtonhundratalet. Myten levde kvar till på slutet av sjuttonhundratalet.

Begreppet Kalfornienön kommer från en novell (Las sergas de Esplandián) skriven av Garci Rodríguez de Montalvo år 1510. I novellen utmålas Kalifornienön som ett paradis, likt Edens Lustgård eller Atlantis. 

Novellen blev mycket populär och myten om Kalifornienön kom att förverkligas i många dåtida kartor. Detta trots att upptäcktsresande redan visste att ön egentligen var en halvö och protesterade. 

Kartan vi visar här är från slutet av sextonhundratalet och utgiven av Frederik de Wit. Den ingår i en samlingsatlas, som finns i De La Gardieska arkivet.

Läs om De La Gardieska arkivet

Världen i ett klöverblad

Klöverbladskartan har Jerusalem som världens mittpunkt.

Ovanlig kartprojektion

Kartan har ett teologiskt perspektiv. Kontinenterna sprider ut sig som en treklöver med Jerusalem som världens mittpunkt.

Eftersom jorden är rund men en karta är platt, blir det alltid olika avbildningsfel när man anpassar den krökta verkligheten till den plana kartan. De olika sätt som finns för att göra detta kallas kartprojektioner. Det finns en uppsjö med olika varianter och alla har sina för- och nackdelar.

Denna karta använder sig av en ovanlig modell för att beskriva jordklotet. Den gamla världens kontinenter (Europa, Asien och Afrika) sprider ut sig som klöverblad runt Jerusalem. Författaren till kartan, Heinrich Bünting var präst, och de tre bladen anses representera den kristna treenigheten. 

Kartan finns i hans bok Den heliga skriftens resplan, som Universitetsbiblioteket har i svensk översättning tryckt i Stockholm år 1595.

Framtiden som varit

Så här föreställde sig en geograf på 1800-talet att Europa skulle se ut på 1900-talet.

Visionär framtidskarta

Detta är en karta av framtiden. Så här föreställde sig en fransk geograf på artonhundratalet att Europa skulle se ut på nittonhundratalet.

Inte mycket är känt om den visionäre geografen Henri Drons liv. Man tror att han föddes 1825 i Normandiet i Frankrike och dog 1910. Hans första kända publikation kom ut 1863 med titeln Europa under tjugonde århundrandet. Till skriften hörde två kartor och den ena kan du se här. 

Kartan är en framtidsvision av hur författaren trodde att Europa skulle se ut. Dron drömde inte bara om ett enat Europa, utan beskrev hur hela världen successivt skulle enas. Allt är utförligt beskrivet både i text och kartillustrationer.

Så här i efterhand kan vi konstatera att Drons visioner aldrig blev verklighet. Hans kartor är exempel på kategorin kartor som inte skildrar verkligheten. Den kategorin har Universitetsbiblioteket flera av!

Köpenhamn

Kartan visar Köpenhamn med stadens mest kända byggnader.

Karta över Köpenhamn

Kartan över Köpenhamn visar även kända byggnader i staden. Förr i tiden innehöll ofta stadskartor illustrationer av stadens mest kända platser.

Søren Henrik Petersens karta från år 1845 är ett sådant exempel.  

I Alvin kan du också se att den är utsmyckad med listor på vardera sida av kartan. Listorna beskriver kungliga och offentliga byggnader respektive offentliga platser, torg, gator, gränder och kanaler i Köpenhamn.

Om du jämför kartan med en nutida Köpenhamnskarta kan det till en början vara svårt att tro att det är samma stad, men tittar du närmare ser du att de flesta gatorna ligger kvar.

Många av byggnaderna har överlevt, men vissa ser annorlunda ut. Asiatiska Kompagniet avvecklades redan samma år som kartan trycktes.

Christiania som blev Oslo igen

Kartan visar Sveriges örlogsflagga i Oslos hamn.

Karta från svensk-norska unionen

Stadskartan från unionstiden mellan Sverige och Norge visar Sveriges örlogsflagga i Oslos hamn. 

Oslo hette på den tiden Christiania. Namnet Christiania fick Oslo på 1600-talet och först år 1925 återtog staden sitt ursprungliga namn.

Tittar du noga på vyn över staden i kartans nederkant, ser du Sveriges flagga vaja i den norska hamnen.

Under åren 1814–1905 var Sverige i union med Norge, till följd av det sjätte koalitionskriget mot Napoleon. 

Kartan med stadsvyn över Norges huvudstad är utförd av Otto Julius Hagelstam och graverad av Eric Åkerland år 1816. 

Krimhalvön

Kartan visar Krimhalvön några år innan Krimkriget på 1850-talet.

Karta över omstridd halvö

Krimhalvön är ett av de mest omskrivna geografiska områdena i modern tid. Det är också ett område som har en lång historia och som varit involverat i många konflikter. 

Denna karta är utgiven av Carl Flemming och odaterad, men sannolikt är den från mitten av 1840-talet. 

Bara några år senare stod området i centrum för Krimkriget, med Ryssland på ena sidan och en allians bestående av Storbritannien, Frankrike, kungariket Sardinien och Osmanska riket på den andra. Kriget pågick åren 1853–1856 och alliansen vann. 

Krimkriget är även känt för Florence Nightingales sjukvårdsinsatser och den katastrofala brittiska militärmanövern Lätta brigadens anfall, även kallad dödsritten vid Balaklava.

Ukraina

Ukraina finns med på denna karta från 1600-talet.

Karta över omstridd nation

Rysslands president Vladimir Putin hävdar att Ukraina inte är ett riktigt land. Som stöd för sitt påstående visade han en karta från sextonhundratalet, som enligt honom inte innehåller spår av nationen han invaderat. Men kartan han visade upp har Ukraina tydligt utmärkt, liksom många andra kartor från den tiden.

Ukraina finns till exempel med på denna karta utgiven av holländaren Frederik de Wit under sextonhundratalets senare del.

Till vänster i det nedre högra hörnet i det rosamarkerade området kan du se bokstäverna VKRA på en rad och NIA en bit nedanför – Ukraina.

Kartan ingår i en samlingsatlas i De la Gardieska arkivet. 

Läs om De La Gardieska arkivet

Lund och Lund allena

På denna karta är endast Lund utmärkt i Skåne!

Översiktlig karta över Skåne

Som kontrast till släktforskarnas drömkarta visar vi en inte fullt lika detaljerad karta över Danmark och södra Sverige. 

Kartan är från tiden när Skåne tillhörde Danmark.  I Skåne är endast en ort utmärkt, nämligen Lund. Lund hade varit ärkebiskopssäte, så det var nog därför som författaren ansåg att det var Skånes enda stad värd att nämna.

Sebastian Münster är kartförfattare och kartan ingår i hans verk Cosmographiae universalis Lib. VI. Kartan är tryckt i Basel år 1550. 

Längre än bred

Vi avslutar utställningen med en mycket lång och mycket smal karta.

Karta med udda mått

Kartan över segelleden Göteborg– Stockholm genom Göta kanal är nästan femton gånger längre än vad den är bred. Den har de udda måtten 2,25 meter gånger 15,5 centimeter för att vara exakt. Ja, den är inte helt lätt att få plats med utrullad eller här på webbsidan!  

För att kunna visa kartan har vi delat upp bilden i fyra delar i ett bildspel. Klicka på bilderna i utställningen om du vill titta närmre på detaljerna. Hela kartan i full längd kan du se i Alvin. 

Kartan är från år 1837 och tänkt att förvaras hoprullad i en tub. 

Till kartan hör en noggrann beskrivning av sjöar, städer, kyrkor, större gårdar, herresäten och värdshus längs Göta kanal. 

Kartografen Fredrik Schultz beskriver målande alla intressanta sevärdheter. Till exempel skriver han att i Majorna i Göteborg bor det övervägande sjömän och att Stockholms mest berömda och livligaste promenadplats är Djurgården. 

Majorna [bebos mest af sjöfolk].

 

Djurgården är Stockholms [ryktbaraste och lifligaste promenadplats]. 

Kartsamlingen

Kartsamlingen på Universitetsbiblioteket innehåller hundratusentals objekt från fjortonhundratalet fram till idag. Drygt 1500 av dessa är digitaliserade och antalet ökar hela tiden.